I måndags när det var minus 20 grader åkte vi till Anna och Thea på Värmdö. Det var kallt som attan men solen sken så fint så vi tog en liten pulkatur. Med betoning på liten...
Väldigt gulligt var i alla fall att Kalle satt i Theas famn i pulkan!
En av mina bästa bästa vänner, Lotta, fick en son fyra dagar efter att Kalle föddes. Han heter Oscar och skall naturligtvis bli bästis med Kalle. De har inget val!
Av olika sjukdomsskäl så har vi inte kunnat träffas så mycket men nu är pojkarna friska och vi kan påbörja deras relation. Till vår stora glädje verkar de vara med på noterna. De tittade mycket nyfiket på varandra och när Oscar försvann utom synhåll med sin gåstol började Kalle gråta.
Kalle har fått en kattboll, dvs en boll som plingar, av sin fröken på öppna förskolan och den är en av favoritleksakerna just nu. Dessvärre så vill den ju gärna rulla bort precis när han får tag i den men Kalle jagar vidare...
Skam den som ger sig som Kalles mormor skulle ha sagt!
Kalles personlighet har förändrats en del det sista. Tidigare så var han mestadels ganska tyst och betraktande. Det kan han fortfarande vara men till största till är han en liten tok. Han skrattar, pratar, hoppar och springer runt i sin gåstol.